Lena Ignestam (SE) och Christina Bredahl Duelund (DK) ger den välkända pop-up-boken en helt ny dimension med mekaniska böcker, som alla handlar om nedslag i den aktuella nyhetsströmmen. På utställningen Snipp Snapp Snut visar konstnärerna en serie artist-books gjorda i pop up-teknik.

 

Popup-tekniken sammankopplas gärna med lek och barnböcker. De två konstnärerna utmanar denna uttrycksform i en rad konstverk, som tar utgångspunkt i

nyhetsmediernas historier från hösten 2015. Utställningen fokuserar på utvalda händelser från det komplexa moderna livet: politiska skiftningar, revolutionerande

förändringar, krig, fred, arbetsliv och klimat, är några av de ämnen som dagligen möter oss i den oändliga strömmen av nyheter. Det som är viktigt idag, men som redan blivit ersatt imorgon, översätts här till snapshots och bildvärldar i form av unika teckningar och utsnitt i rörelse - en förtolkning i slowmotion för fördjupning och begrundan.

 

Konstnärerna Lena Ignestam (Malmö) & Christina Bredahl Duelund (Köpenhamn) har varsin individuell konstnärlig karriär - tillsammans har dom startat och driver Pop- Up Lab sedan 2012. Under detta gemensamma namn skapar de bland annat konstutställningar, unika popup-konstböcker, undervisning och kommersiell design.

 

Om pop-ups:

Uttrycket popup-bok tillämpas på tredimensionella eller rörliga böcker, som ett samlingsbegrepp för böcker med pop-ups, transformations, tunnel-böcker, volvelles, klaffar, drag-flikar, pop-outs, pull-downs etc., olika tekniker som var och en

fungerar på sitt eget vis. Pop-up-tekniken används till att göra spektakulära böcker, kort, illustrationer, och även konstverk och artistbooks.

 

Historik:

Målgruppen för de tidiga rörliga böckerna var vuxna, inte barn. Den rörliga boken har funnits sedan 1200-talet med flaps och så kallade volvelles, rörliga hjul - ett exempel på en tidig analog dator i papper. Man har spårat den första rörliga boken

till 1240-talet då benediktinermunken Matthew Paris skapade sin Chronica Majora, med volvelles, som munkarna använde för att beräkna heliga dagar. Den katalanska mystikern och poeten Ramon Llull från Mallorca inflikade också rörliga delar i sina böcker för att illustrera sina teorier i början av 1300-talet. Det var främst volvelles som användes för att till exempel göra astronomiska förutsägelser och kalkyleringar, skapa hemlig kod, och för att kryptera

förmögenheter.

 

1564 offentliggjordes en astrologisk bok med rörliga hjul med titeln Cosmographia Petri Apiani, som gjordes i en liten upplaga. Under de följande århundradena, när

möjligheten att utföra obduktioner var begränsad, använde också läkarkåren anatomiska böcker med olika lager och flikar för att undervisa om den mänskliga kroppen. Ett annat exempel är från 1700-talet - den engelska landskapsdesignern

Capability Brown använde klaffar för att illustrera "före och efter”- utsikter i sin design. 1775 publicerade Thomas Malton A Compleat Treatise on Perspective in Theory and Practice, som är den tidigast kända kommersiella pappers-mekanismboken. Den innehåller popup-fönster som aktiverades genom att dra i snören som bildade geometriska former för att underlätta för läsaren att förstå begreppet perspektiv .

 

Den typ av pop-up-teknik som vi är mest bekanta med, med tredimensionella former som växer upp ur ett platt papper, började användas i slutet av 1800-talet. Den första stora blomstringstiden för pop-ups, var under 1930-talet före kriget. Det producerades otaliga böcker av skickliga konstnärer, illustratörer och pappersingenjörer. Böckerna inriktade sig mer mot underhållning och till barn, och började massproduceras av förlag som Giraud, Bookano och Blue Ribbon i New York, vars förläggare Harold Lentz var den första som använde termen ”pop-up” som beskrivning. Idag skapas en mängd popup-böcker av skickliga papperskonstruktörer över hela världen, varav några av de mest kända är Peter Dahmen, Robert Sabuda, Bruce Foster och Colette Fu.